OBS: "Dalkarlssång"

1839/0119

NYBLAEUS, GUSTAF, född 1816-03-23 i Stockholm, död där 1902-10-06,

son till justitierådet Gustaf Nyblaeus, född 1783, död 1849 och Hedvig Gustafva Törneman, född 1792, död 1857.

Gift 1844 i Dannemora med Hedvig Carolina Norström, född 1822, död 1911, dotter till gruvkassören A W Norström och CM Bäck.

Barn: Gustaf Adolf, f 1853, sedermera generalmajor samt ytterligare en son och en dotter

Sergeant vid Svea artilleriregemente 1835 och underlöjtnant där 1836-05-26
Transporterad till underlöjtnant med lön vid Dalregementet och Leksands kompani 1839-01-19

2. löjtnant med lön vid Livkompaniet 1841-07-24

Transporterad till 1. löjtnant med lön vid Mora kompani 1845-12-18
Stabsadjutant vid l. militärdistriktet 1848, 2. kapten vid Livkompaniet 1855-05-08

Major i armen 1862-12-17, Överstelöjtnant i armen och avsked från regementet 1864-10-18
Överste i armen 1872-05-20, Avsked från armen 1877.

KSO, KVO, KDDO, RNS:t00, LKKrV A.

Under sin aktiva tid som officer tjänstgjorde Nyblaeus 1837 vid rekrytskolan och rekrytbatteriet vid Kungl Svea artilleriregemente, var 1839 kommenderad till rekrytskolan vid Dalregementet, bevistade 1843 övningslägret på Ladugårdsgärde, tjänstgjorde 1848 som extra stabsadjutant hos ÖB vid truppsammandragningarna i Skåne och som mönstringsadjutant samt var 1858 kommenderad som befälhavare för rekrytkompani- et vid Dalregementet.

Nyblaeus avlade 1837 examen vid Gymnastiska central institutet och blev 1838 underlärare där. Fäktmästare vid Lunds katedralskola. 1857 blev han ledamot i Kungl Krigsvetenskapsakademin och 1861-65 sekreterare i lantförsvarskommitten samt 1861 folkskoleinspektör i Kristianstads län.

1862 blev Nyblaeus ledamot i kommittén för ordnande av gymnastikundervisningen i riket, 1862 föreståndare för och 1864 överlärare vid Gymnastiska centralinstitutet samt 1887 avsked från institutet. 1868 kom han med i kommittén för granskning av infanteriexercisreglementet, blev 1882-85 ledamot i läroverkskommitténs arbete, var från 1889 2. styresman för Kungl Krigsvetenskapsakademin, samt under åren 1872- 75 ledamot av riksdagens andra kammare (för Stockholms stad).

Han besökte med understöd av allmänna medel 1850 och 1852 Tyskland, Österrike, Italien och Frankrike för studier av gymnastikundervisningen vid arméer och läroverk. 1869 verkställde han som offentligt uppdrag en resa till Schweiz för studier om kadettväsendets och skolornas krigsutbildning därstädes. Han var en banbrytare för svensk gymnastik, en framstående pedagog och en för landets försvar varmt nitälskande man.

I omkring ett 40-tal skrifter har han under den långa tidsrymden 1846-1902 framlagt resultatet av sina studier på det gymnastiska, pedagogiska och militärpolitiska området.

Nyblaeus var författare av den kända "Dalkarlssång" i vilken han har givit uttryck för sin kärlek till landskapet och beundran för dalkarlens förmåga att slå vakt om sitt och de sina.

När han var kompanichef på Rommehed framförde han följande synpunkter på Dalarnas beväringsmän: "De äro ett oändligt villigt och godt, men i sanning föga odlat folk. De äro glada som barn, jag menar bondbarn, i synnerhet goda vänner sinsemellan och sätta värde på ett godt ord från befälet. De hafva mer förmåga att elektriceras än jag trott dem om och hvad de vid första påseende tycks lofva".